Jag sprang på ett projekt som jag tyckte var så intressant (och märkligt på samma gång) att jag bara måste dela med mig lite snabbt om det. Den amerikanska författaren och konstnären Shelley Jackson drog 2003 igång ett projekt hon kallade för Skin. Det gick ut på att en berättelse hon skrivit bestående av 2095 ord skulle skrivas i form av tatueringar på människor. Ett ord = en tatuering. Människor från hela världen fick anmäla sitt intresse och blev därefter utvalda och slumpvis tilldelade ett ord. Accepterade du inte det ord du fått tilldelat samt att ordet skulle tatueras i ett traditionellt typsnitt någonstans på din kropp (förutom om ordet i sig var en kroppsdel, då fick du inte sätta tatuering på just den kroppsdelen) så kunde du därmed inte vara en del av det här projektet. Varje deltagare blev kallade för “words” och endast när dessa “bärare” dör så försvinner just det ordet från berättelsen och den formas därmed om. När sista ordet (människan) har dött så har också berättelsen gjort det. Shelley skriver att hon ska försöka “attend the funerals of her words.”

Över 10 000 ansökte om att få ta del av det här smått bisarra men ändå fascinerande projektet. Några månader efter det drog igång skrev journalisten Daniel H Pink en artikel i New York Times där han berättade att Shelley uppmuntrade sina “words” att ta kontakt med varandra, till och med att kanske träffas. Huruvida det hände eller inte vet jag inte men nu får de iallafall se varandra med Youtubes hjälp.

Projektet pågår än. Enligt Berkley Art Museum så har 1875 av de sökanden blivit godkända och 553 av dessa har fullbordat sina tatueringar. Tydligen så dog ett av “orden” för några år sedan och författaren valde att uppmana de som tatuerat sig att skapa en video där de visar upp sitt ord och sedan lägga upp den på Youtube. Ungefär 200 av dem har gjort just det och av dessa så har Shelley valt att klippa ihop en film och skapa en ny berättelse. Som hon nu också ska visa upp på Berkley Art Museum.

Vad tycker du om det här? Sjuk, häftigt eller bara märkligt? Själv måste jag säga att om jag någon gång skulle tatuera mig så skulle jag faktiskt kunna tänka mig ett ord i svart med ett snyggt klassiskt typsnitt. Att i samma veva vara del av något unikt som spänner sig över hela världen gör det hela ännu mer spännande. Tänk vilken story att kunna berätta för barnbarnen framför brasan i framtiden!

Här är min egen tolking “Remember the words”

Fler klipp av “words”